På senare tid har det skrivit spaltmeter om sexmissbruk i media. Kvällstidningarna frossar i detaljer och flera kända personer har utpekats som sexmissbrukare: Tiger Woods, Berlusconi och den svenske polischefen Göran Lindberg är några namn. Men vad är det som gör att dessa män och ibland kvinnor använder sex som en drog?
En trettioettårig trebarnsfar har sedan tonåren haft sex med män på bastuklubbar. Han gifte sig för att få stopp på beteendet. Han gick igenom behandling för alkoholism för att kunna sluta. Nu har både han och hans fru aids.
En präst lägger ut sju tusen kronor i veckan på att köpa sexuella tjänster. För att finansiera sin dyra vana stjäl han från sin församling.
En teknisk chef på ett större företag har på två år varit föremål för sju klagomål gällande sexuella trakasserier. Nu har det kommit ytterligare en, denna gång från en av de största kunderna.
I vårt samhälle omges vi ständigt av tecken på sexmissbruk. Ändå vill vi inte riktigt erkänna dess existens. De flesta har inga problem att acceptera att människor kan lida av alkoholism, spel— eller matmissbruk, men inte sexmissbruk. Vissa kanske visserligen ser problemet men tvekar att kalla det ett beroende. De väljer istället ord som tvångsmässigt eller hypersexuell men har inte har något problem att rubricera exempelvis spelberoende som missbruk.
Journalisten Kristin Rydberg och Erik Sundby, behandlingsansvarig på Dysberoendekliniken i Stockholm, har skrivit en bok om sexberoende. Hur det utvecklas och de destruktiva mönstren som följer beskrivs bland annat presenteras åtta av de vanligaste typerna av beroende som människor i Sverige söker hjälp för.
