Genom ett krigshärjat Europa reser den unga Elin Wägner genom områdena Rhen och Ruhr som efter första världskriget ockuperades av franska och belgiska trupper. Wägner skriver tankeväckande och satiriskt berättelser och kåserier om sina upplevelser och iakttagelser under resan. Hon berättar om möten med bland annat värnpliktsvägrande soldater, kväkare, män och kvinnor — både tigande och talande, bortglömda och ihågkomna, alla märkta av första världskriget.
Elin Wägner (1882 — 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.
